Nu när det är en hemsida och inte en gammal vanlig blogg känns det så mycket mer laddat, mer allvarligt. Kanske för att jag tänker att fler ramlar in här för att det inte just bara är en blogg, men kanske för att man tittar in på bloggen när man ändå har kollat in portfolion. Och då känns det plötsligt så viktigt att skriva något viktigt, inte bara blaj. Så som en blogg kan få vara, blaj. Att skriva högt och lågt om känslor och händelser som kan få ha varit ”jag har varit på den här stora fantastiska utflykten” eller ”jag har upplevt sådan hemsk smärta” till ”jag såg en myra idag” eller ”kolla glassen jag åt förra veckan”. Men nu känns allt det där lilla så litet och oväsentligt att jag inte ens kommer mig för att skriva det. Kanske är jag rädd för att för många inlägg blir som för många bilder i portfoliot och det är inte bra enligt de som vet hur en portfolio ska se ut. Men portfolio och blogg är och bör inte vara samma sak. Bloggen ska få vara ett utrymme för text, för tankar, för känslor. Stort som smått, långt som kort. Med eller utan bilder.
Nej, vet jag vad, jag ska nog skriva den där bokrecensionen som ligger på hög. Den kommer på Torsdag. Punkt. Slut.
Nina Juréen 
Lämna en kommentar